Quick step, big step.. next step?

Har idag/ikväll haft den äran att prata med en amerikansk familj!
Första samtalet med mamman i familjen gick stapligt framåt..
Men efter det då jag prata med pappan och ena sonen kändes det bättre.
Nu är det bara att hålla tummar och tår folk, tummar och tår..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback